{"id":16,"date":"2025-07-05T10:35:47","date_gmt":"2025-07-05T08:35:47","guid":{"rendered":"https:\/\/w10.televinken.org\/?p=10"},"modified":"2025-09-15T09:00:00","modified_gmt":"2025-09-15T07:00:00","slug":"udda-projekt-renovering-av-ibm-5150","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/udda-projekt-renovering-av-ibm-5150\/","title":{"rendered":"Udda projekt – Renovering av IBM 5150"},"content":{"rendered":"\n
\"\"\/
IBMs produkter var inte en h\u00f6g med plast som dagens datorer.<\/em> Metall d\u00e5 tidens motto.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ett uppdrag som vi \u00e4r lite extra stolta \u00f6ver, \u00e4r att vi klarade f\u00e5 ig\u00e5ng en IBM 5150, dvs. urfadern till alla PC som vi anv\u00e4nder idag. Personligen \u00e4r det ocks\u00e5 lite flashback n\u00e4r jag var ca 12\u201313 \u00e5r gammal, \u00e5kte till min pappa i Str\u00e4ngn\u00e4s bara f\u00f6r att \u201df\u00e5 anv\u00e4nda\u201d hans inl\u00e5nade IBM PC. P\u00e5 den tiden fick man uppslagsverk, tjocka manualer. S\u00e5 satt p\u00e5 kv\u00e4llarna p\u00e5 min pappas firma och skrev kod i BASIC.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"\/
D\u00e5tidens tangentbord var gjorda i metall. Notera att funktions tangenterna sitter p\u00e5 v\u00e4nster sidan p\u00e5 ur PCn tangentbord. Det \u00e4r med IBM AT som man fick tangentborden layouten som vi k\u00e4nner ingen dem som idag. <\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Trots framg\u00e5ngarna var IBM PC inte s\u00e4rskilt tekniskt avancerad j\u00e4mf\u00f6rt med andra hemdatorer p\u00e5 80-talet. Maskiner som Atari ST och Commodore Amiga var ofta mer kraftfulla och innovativa, men de saknade IBM:s starka varum\u00e4rke. Ett v\u00e4lk\u00e4nt uttryck fr\u00e5n den tiden var: ”Den som k\u00f6per IBM kan inte f\u00e5 sparken,” vilket speglade det trygga valet att satsa p\u00e5 IBM. Samtidigt fanns det en mer sarkastisk tolkning bland teknikkunniga \u2013 i den svenska hackerordlistan stod IBM f\u00f6r ”Ingen Bra Maskin.”<\/p>\n\n\n\n

IBM PC:s verkliga genombrott kom tack vare de kloner som snabbt b\u00f6rjade tillverkas av andra f\u00f6retag. Dessa bidrog till att marknaden enades kring en standard. F\u00f6re detta var marknaden f\u00f6r person- och hemdatorer mycket fragmenterad, med olika plattformar och operativsystem som CP\/M, de svenska ABC-datorerna, MSX och m\u00e5nga andra som idag fallit i gl\u00f6mska.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r IBM 1987 lanserade PS\/2-serien introducerades den nya MCA-bussen, men den var h\u00e5rt patentskyddad. Detta f\u00f6rhindrade andra f\u00f6retag fr\u00e5n att tillverka kloner och ledde till att IBM f\u00f6rlorade sitt grepp om PC-marknaden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/
Minneskort till en IBM. Notera dom lediga socklar, minne ib\u00f6rjan p\u00e5 80 talet var dyrt. <\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Renoveringen av IBM model 5150<\/h2>\n\n\n\n

Den IBM Model 5150 vi renoverade var inte i fungerande skick n\u00e4r den anl\u00e4nde. En tydlig skillnad mellan datorer fr\u00e5n 1980 och dagens datorer \u00e4r m\u00e4ngden kretsar och komponenter. Att utrusta en IBM PC med 640 KB RAM, vilket d\u00e5 ans\u00e5gs mycket, kr\u00e4vde flera stora expansionskort som monterades i datorns slots.<\/p>\n\n\n\n

MS DOS inte s\u00e4rskilt bra OS ens p\u00e5 80 talet<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att den b\u00e4sta tekniken alltid vinner, men historien visar g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng n\u00e5got helt annat. Ofta handlar det inte om vad som \u00e4r tekniskt b\u00e4st, utan om vem som har st\u00f6rst muskler n\u00e4r det g\u00e4ller marknadsf\u00f6ring, kontakter och inflytande. Ett klassiskt exempel \u00e4r videokriget p\u00e5 1980-talet, d\u00e4r tre format t\u00e4vlade om att bli standard: Betamax, VHS och Video 2000. Tekniskt sett ans\u00e5g m\u00e5nga att Betamax eller Video 2000 var \u00f6verl\u00e4gsna, men det var VHS som till slut vann, tack vare smart marknadsf\u00f6ring och st\u00f6d fr\u00e5n de stora filmbolagen.<\/p>\n\n\n\n

Samma m\u00f6nster har vi sett i modern tid, till exempel bland mobiltelefonernas operativsystem. D\u00e4r fanns flera alternativ i b\u00f6rjan, men till slut stod bara tv\u00e5 j\u00e4ttar kvar \u2014 Android och iOS \u2014 som idag i praktiken \u00e4r de enda valen f\u00f6r den breda massan.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven i datorv\u00e4rlden p\u00e5 1980-talet gick utvecklingen snabbt, men tekniken var samtidigt enkel j\u00e4mf\u00f6rt med dagens standard. Operativsystem som MS-DOS<\/strong>, eller PC-DOS<\/strong> som IBM kallade sin version, kunde inte k\u00f6ra flera program samtidigt. Riktig multitasking blev f\u00f6rst m\u00f6jligt med mer avancerade system som OS\/2<\/strong> eller Windows NT<\/strong>. Samtidigt visade Commodore v\u00e4gen \u00e5t ett helt annat h\u00e5ll. Redan fr\u00e5n starten kunde Commodore Amiga 1000<\/strong>, som sl\u00e4pptes i mitten av 80-talet, hantera multitasking \u2014 n\u00e5got som PC-anv\u00e4ndare skulle f\u00e5 v\u00e4nta p\u00e5 i m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Macintosh lanseras<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

1983 tog Apple ett stort kliv in i framtiden med lanseringen av Apple Lisa. Det var en dator l\u00e5ngt f\u00f6re sin tid, med ett grafiskt anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt och den numera sj\u00e4lvklara principen ”What You See Is What You Get” (WYSIWYG) \u2014 allts\u00e5 att det du s\u00e5g p\u00e5 sk\u00e4rmen var det som skrevs ut. Men Lisa var ocks\u00e5 en exklusiv produkt med ett skyh\u00f6gt pris, motsvarande omkring 100 000 kronor i d\u00e5tidens pengar, vilket gjorde att den fr\u00e4mst riktade sig till f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

Vad m\u00e5nga inte vet \u00e4r att Lisa och Macintosh fr\u00e5n b\u00f6rjan var tv\u00e5 konkurrerande projekt inom Apple. Medan Lisa utvecklades som f\u00f6retagets officiella satsning, ledde Steve Jobs det mer rebelliska Macintosh-projektet \u2014 som siktade p\u00e5 att ta med sig de grafiska id\u00e9erna fr\u00e5n Lisa till en enklare och betydligt billigare dator f\u00f6r den breda massan. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5, 1984, lanserades Macintosh, som kombinerade anv\u00e4ndarv\u00e4nlighet och grafiskt gr\u00e4nssnitt i ett mer tillg\u00e4ngligt paket, \u00e4ven om priset fortfarande l\u00e5g h\u00f6gt j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga konkurrenter.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt b\u00f6rjade Microsoft arbeta p\u00e5 sina egna l\u00f6sningar. Men det skulle dr\u00f6ja innan de lyckades skapa ett grafiskt gr\u00e4nssnitt som kunde utmana Apple p\u00e5 allvar. F\u00f6rst med Windows 95, och i mer professionella sammanhang med Windows NT 4.0, fick Microsoft till det moderna, f\u00f6nsterbaserade gr\u00e4nssnitt som fortfarande pr\u00e4glar deras system.<\/p>\n\n\n\n

Men allt kretsade inte kring Apple och Microsoft. \u00c5r 1985 lanserades tv\u00e5 datorer som fick stor betydelse b\u00e5de i hemmen och i mer kreativa, professionella sammanhang: Commodore Amiga 1000 och Atari ST. Dessa maskiner var betydligt billigare \u00e4n Macintosh, men erbj\u00f6d imponerande tekniska m\u00f6jligheter. Atari ST blev snabbt popul\u00e4r bland musiker, mycket tack vare sina inbyggda MIDI-portar, som gjorde det enkelt att koppla ihop datorn med syntar och annan musikutrustning.<\/p>\n\n\n\n

Den anv\u00e4ndes \u00e4ven f\u00f6r enklare desktop publishing<\/strong>. Amiga<\/strong> slog igenom inom semiprofessionell videoproduktion<\/strong>, d\u00e4r datorns grafik- och bildhantering l\u00e5g l\u00e5ngt f\u00f6re m\u00e5nga konkurrenter. B\u00e5da systemen blev dessutom mycket uppskattade som kraftfulla speldatorer<\/strong>, med tusentals titlar som kom att definiera en hel generation.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt fortsatte MS-DOS att dominera p\u00e5 f\u00f6retagsmarknaden, s\u00e4rskilt i kombination med IBM PC och dess kloner. MS-DOS var standard genom st\u00f6rre delen av 80-talet och en bit in p\u00e5 90-talet. Det var f\u00f6rst n\u00e4r Windows 95 lanserades som det grafiska anv\u00e4ndargr\u00e4nssnittet blev sj\u00e4lvklart \u00e4ven f\u00f6r vanliga PC-anv\u00e4ndare, och med Windows NT 4.0 tog Microsoft ytterligare ett steg mot ett professionellt, stabilt system med ett modernt, anv\u00e4ndarv\u00e4nligt yttre.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e5 vis formades den digitala v\u00e4rld vi lever i idag \u2014 inte bara av teknik, utan av marknadsf\u00f6ring, f\u00f6retagsstrategier och interna maktspel. Fr\u00e5n videokriget mellan VHS och Betamax, till striden om operativsystem och grafiska gr\u00e4nssnitt, och rivaliteten mellan projekten Lisa och Macintosh inom Apple \u2014 historien visar att det ofta \u00e4r de med st\u00f6rst genomslag, och inte alltid den b\u00e4sta tekniken, som s\u00e4tter standarden f\u00f6r framtiden.<\/p>\n\n\n\n

En ung finlandssvensk student f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e4rlden.<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Den 17 september 1991 laddade en ung finlandssvensk student vid namn Linus Torvalds upp ett projekt p\u00e5 internet som skulle f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Han kallade det f\u00f6r Linux \u2014 ett fritt och \u00f6ppet operativsystem, inspirerat av Unix. Vad som fr\u00e5n b\u00f6rjan var ett hobbyprojekt, en enkel k\u00e4rna till datorer, har idag vuxit till n\u00e5got som genomsyrar hela v\u00e5r vardag.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga kanske inte t\u00e4nker p\u00e5 det, men Linux finns \u00f6verallt omkring oss. Det driver allt fr\u00e5n servrar och superdatorer till telefoner, tv-boxar, smarta apparater, bilar och inte minst \u2014 internet sj\u00e4lv. Utan Linux hade mycket av den moderna digitala infrastrukturen sett helt annorlunda ut.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6sten 2018 tog den h\u00e4r historien \u00e4nnu en intressant v\u00e4ndning. D\u00e5 meddelade IBM, en av teknikv\u00e4rldens verkliga tungviktare, att de k\u00f6per Red Hat \u2014 ett av de st\u00f6rsta f\u00f6retagen inom Linux och \u00f6ppen k\u00e4llkod. Prislappen: 34 miljarder dollar, den st\u00f6rsta aff\u00e4ren i IBMs historia. F\u00f6r m\u00e5nga blev det en p\u00e5minnelse om hur l\u00e5ngt \u00f6ppen k\u00e4llkod kommit \u2014 fr\u00e5n studentprojekt till miljardindustri.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r IBM var det samtidigt en logisk forts\u00e4ttning p\u00e5 en resa som p\u00e5g\u00e5tt i decennier. F\u00f6retaget som en g\u00e5ng formade hela pc-eran med lanseringen av IBM Model 5150<\/strong> \u2014 den dator som satte standarden f\u00f6r vad en ”persondator” \u00e4r \u2014 hade redan b\u00f6rjat l\u00e4mna h\u00e5rdvaran bakom sig. Redan 2005 s\u00e5lde de sin pc-verksamhet till Lenovo, och sedan dess har de satsat p\u00e5 mjukvara, molntj\u00e4nster och avancerade systeml\u00f6sningar. K\u00f6pet av Red Hat blev en symbol f\u00f6r den omst\u00e4llningen. Det visade att framtiden, \u00e4ven f\u00f6r gamla teknikj\u00e4ttar, ligger i samarbete, \u00f6ppenhet och smart mjukvara \u2014 snarare \u00e4n i skruvar och plast.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett uppdrag som vi \u00e4r lite extra stolta \u00f6ver, \u00e4r att vi klarade f\u00e5 ig\u00e5ng en IBM 5150, dvs. urfadern till alla PC som vi anv\u00e4nder idag. Personligen \u00e4r det ocks\u00e5 lite flashback n\u00e4r jag var ca 12\u201313 \u00e5r gammal, \u00e5kte till min pappa i Str\u00e4ngn\u00e4s bara f\u00f6r att \u201df\u00e5 anv\u00e4nda\u201d hans inl\u00e5nade IBM PC. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[27,26,25,21,48,37,45,38,18,19,43,40,39,28,47,30,23,34,33,41,24,22,46,42,20,29,44,35,36,32,31],"class_list":["post-16","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-apple-lisa","tag-atari-st","tag-commodore-amiga","tag-datorhistoria","tag-datornostalgi","tag-datorrenovering","tag-datorstandarder","tag-hemdatorer-1980-talet","tag-ibm-5150","tag-ibm-pc","tag-ibm-red-hat","tag-linus-torvalds","tag-linux","tag-macintosh","tag-mca-bussen","tag-microsoft-windows","tag-ms-dos","tag-multitasking","tag-operativsystem","tag-oppen-kallkod","tag-pc-dos","tag-pc-historia","tag-pc-kloner","tag-red-hat","tag-retrodatormuseum","tag-steve-jobs","tag-unix","tag-vhs-betamax","tag-videokriget","tag-windows-95","tag-windows-nt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16\/revisions\/40"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/datorhjalp.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}